Hjärnan under spel: Vad som händer med kemin vid stora vinster

Spel handlar om mer än bara tur – det är en neurokemisk berg-och-dalbana. Från förväntansfull spänning till euforin vid en storvinst, genomgår hjärnan en rad kemiska förändringar. Dessa förändringar är ansvariga för de intensiva känslor som spelare upplever. Att förstå vad som sker i hjärnan under dessa ögonblick förklarar varför spel kan vara så fängslande – och ibland beroendeframkallande.

Dopamin: Signalsubstansen för belöning

Dopamin spelar en avgörande roll i hjärnans belöningssystem. Under spel, särskilt när en vinst närmar sig eller inträffar, skjuter dopaminnivåerna i höjden. Denna signalsubstans kopplas till motivation och förstärkning, vilket innebär att hjärnan registrerar spel som mycket givande – och stärker viljan att spela igen.

Studier med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) har visat att striatum – den del av hjärnan som hanterar belöningar – aktiveras under spel på liknande sätt som vid användning av droger. Denna reaktion är särskilt stark vid oförutsägbara resultat, vilket är vanligt i hasardspel.

Intressant nog kan även nästan-vinster (t.ex. att nästan få tre lika på en spelautomat) utlösa liknande dopaminpåslag som faktiska vinster, vilket får hjärnan att tolka dem som positiva. Detta förstärker spelbeteendet, även utan faktisk vinst.

Neurologens syn: Dopaminfällan

Enligt Dr. Sofia Legrand, neurobiolog specialiserad på beteendevetenskap, “Hjärnan är konstruerad för att söka belöningar. Spel utnyttjar detta system genom att skapa dopaminexplosioner, vilket stärker vanan oavsett resultat.”

Hon förklarar att detta dopaminmönster kan bli självförstärkande. “När spel kopplas till stark belöning, kan personen fortsätta spela även vid upprepade förluster – i hopp om att återuppleva dopaminkicken.”

Detta mönster liknar hur vissa droger påverkar hjärnan, men till skillnad från substanser, använder spel endast kroppens egna kemikalier.

Kortisol och stressreaktionen

Om dopamin är vinstens signalsubstans, är kortisol den som aktiveras vid stress och förlust. Kortisol är kroppens huvudsakliga stresshormon och får hjärtfrekvens och blodtryck att öka. Detta förklarar varför spelare ofta känner fysisk oro eller upprymdhet vid satsningar.

Studier visar att kortisolnivåer stiger både vid förluster och under långvariga spelpass – oavsett utfall. Denna ständiga aktivering kan leda till mental trötthet och försämrat omdöme.

Hos professionella spelare kopplas höga kortisolnivåer till ökad risktagning, vilket ofta leder till impulsiva beslut och så kallat “chasing” – där spelaren försöker vinna tillbaka tidigare förluster.

Stress och adrenalin i spel

“Kortisol skapar en fysisk upphetsning som kan förväxlas med positiv spänning,” förklarar Dr. Legrand. “Detta gör det svårare att skilja mellan hälsosam spänning och skadlig stress.”

Hon tillägger: “I kombination med dopamin förstärks känsloläget. Denna mix av stress och eufori kan ge övermod och skapa en illusion av kontroll.”

Därför blir spel en cykel av högt känsloläge – både glädje och ångest – som driver spelaren att fortsätta även när oddsen är oförändrade.

Endorfiner och lyckoeffekten

Endorfiner – kroppens naturliga smärtlindrare – frigörs vid spel, särskilt när risktagande kombineras med vinst. Dessa ämnen interagerar med hjärnans receptorer för att minska obehag och öka välmående, vilket ger en kortvarig känsla av lycka.

Till skillnad från dopamin, som påverkar förväntan, påverkar endorfiner det faktiska upplevelseögonblicket och förstärker den positiva känslan. Det är därför spelmiljöer ofta känns euforiska, särskilt vid flera vinster i rad.

Men med tiden kan hjärnan bli mindre känslig för endorfiner, vilket innebär att spelaren behöver större risker eller större vinster för att uppnå samma eufori – ett klassiskt tecken på toleransutveckling vid beroenden.

Lyckorus och vanebildning

“Endorfiner fungerar som en dämpare,” säger Dr. Legrand. “De mildrar nedgångarna och förstärker topparna. Men hjärnan vänjer sig snabbt – vilket leder till att spelbeteendet eskalerar.”

Hon varnar också för den emotionella nedgången som kan följa intensiva spelpass. “När dopamin- och endorfinnivåerna sjunker, uppstår ofta trötthet, irritation eller nedstämdhet. Det talas sällan om detta, men det är en verklig effekt.”

Denna cykel – med uppgångar följda av krascher – gör det svårt att spela måttfullt, särskilt utan yttre gränser eller självinsikt.